Anna Hamilton efterträdde den tidigare statsfrun friherrinnan Kirstine von Blixen-Finecke, som fick den prestigefulla posten som överhovmästarinna. Det är den finaste titel man kan ha vid hovet efter riksmarskalken. År 2009 träffade jag Statsfrun Kirstine von Blixen-Finecke på Kungliga slottet i Stockholm. Det blev ett trevligt samtal och intressant att höra vad en Statsfru av i dag gör. Hon har även tjänstgjort som hovdam till drottning Silvia. Här kan ni ta del av vår intervju!
Drottningar har i alla tider haft uppvaktning, men dagens moderna hovdam skiljer sig markant från forna tiders sällskapsdam vid hovet. Så vad gör en Statsfru av idag egentligen? Och vad gör en Hovdam? Svensk Damtidning begav sig till Kungliga Slottet i Stockholm och träffade Statsfrun Kirstine von Blixen-Finecke, som även tjänstgjort som hovdam åt Drottning Silvia.
Anrik titel
Kirstine ”Kinne” von Blixen-Finecke är unik. Hon är statsfru på slottet, en titel som sedan 1774 använts för vissa kvinnliga ämbetsinnehavare på hög nivå, och som idag endast finns inom det svenska hovet. Statsfruns motsvarighet i till exempel Holland är en tidigare hotellmanager som ansvarar för hushåll och middagar.
– Jag har ingen sådan bakgrund alls, utan jag har tidigare varit personalchef på ett verktygsmaskinföretag och senare rekryteringskonsult i eget företag.
En förgylld klocka tickar
Kirstine von Blixen-Finecke tar emot i ett vackert rum på Kungliga slottet, när Svensk Damtidning träffar henne för att tala om vad en hovdam respektive en statsfru har för arbetsuppgifter. En förgylld klocka tickar på en rokokobyrå och påminner om att tiden förflyter även här i kungahuset – den allra äldsta av institutioner, som värnar om att bevara traditioner och ceremoniel som funnits i århundraden. Samtidigt följer monarkin samhällsutvecklingen med kungens valspråk ”För Sverige i tiden” som ledstjärna.
Stockholms Slott är onekligen levande. Det är en modern arbetsplats med drygt 200 medarbetare och kan liknas vid ett företag där kungen är styrelseordförande. Statsbesök, audienser och högtidliga ceremonier är lika välregisserade som en teaterpjäs på Dramaten. Allt klaffar år efter år.
– Det är tack vare den otroligt hängivna personalen. Alla är jätteduktiga och kunniga, säger Statsfrun.
![Kristine von Blixen-Finecke]()
Hon är chef för Drottningens hovstat och en av Drottningens närmaste medarbetare. Drottningens hovstat har till uppgift att svara för förberedelser, genomförande och uppföljning av Drottningens många engagemang. En av Statsfruns uppgifter är att hålla sig informerad om Drottningens egna stiftelser World Childhood Foundation, Mentor Foundation och Silviahemmet. Som statsfru deltar hon också i planeringen av alla statsbesök och reser tillsammans med kolleger från hovet och UD på förbesök till de länder som står på agendan. Hon deltar också i själva statsbesöken. Denna vår har besöken gått till Italien och Holland. Statsfrun har dessutom ett övergripande personalansvar för hushållet. Kirstine von Blixen-Finecke erkänner att det är lättare att vara hovdam än att vara chef, men trivs ändå utmärkt i sin roll. Det är mycket att göra, men oerhört stimulerande eftersom det är stor variation på arbetsuppgifterna och hon dagligen har mycket kontakt med människor alltifrån de egna medarbetarna till personer inom samhällets alla sektorer.
Trivsam arbetsplats
Det verkar som om det svenska hovet är en trivsam arbetsplats. Personalomsättningen är liten, vilket är ett gott tecken på att de anställda vid hovet trivs. Enligt hovets verksamhetsberättelse arbetar Hovstaterna aktivt med förebyggande insatser för att minimera riskerna för ohälsa. Sjukfrånvaron ligger på 2,6 procent, vilket är lägre än genomsnittet i landet.
![]()
En vanlig arbetsvecka anländer statsfrun klockan halv nio på morgonen till Drottningens kontor i Östra valvet, där även Överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister, två hovdamer (som alternerar i tjänsten), en hovsekreterare och en hovkanslist arbetar.
– Vårt kontor kännetecknas av ”öppna dörrar”. Drottningen är mycket inspirerande att arbeta för. Vi har ett högt tempo men har hon en stund över kan man sätta sig och prata.
Varje tisdag förmiddag är det planeringssammanträde. Då samlas Kungen, Drottningen, Kronprinsessan Victoria, Riksmarskalken, Överhovmästarinnan, 1:e Hovmarskalken, Stabschefen, Presschefen, Hovdamen, Hovintendenten och jag för genomgång av veckans program.
I tjänst en vecka i taget
När Kirstine von Blixen-Finecke erbjöds tjänsten att bli chef för Drottningens hovstat 2003, hade hon varit i tjänst på Slottet en vecka varje månad under tretton år.
– Då var vi tre hovdamer som var i tjänst en vecka i taget, från måndag till söndag kväll. Ibland kunde det kännas en aning splittrat eftersom jag dessutom hade startat ett eget rekryteringsföretag som tog mycket tid. Jag hade redan börjat fundera lite över framtiden, så när jag blev tillfrågad om att bli statsfru tackade jag ja och antog utmaningen. Det har jag aldrig ångrat, men ibland kan jag känna att jag försummar min familj. Jag har nämligen fått barnbarn och skulle vilja ha mer tid att vara en vardagsmormor.
Vad gör en hovdam?
När Kirstine von Blixen-Finecke fick frågan att bli hovdam 1989, tackade hon ja direkt. Hon hade bott i Norge med sin familj i några år, och hade precis kommit tillbaka till Sverige när hon blev uppringd av hovdam Wendela Mattsson, som bjöd in henne till lunch med Drottningen. Åtta damer kom till lunchen och Kirstine von Blixen-Finecke hade ett långt samtal med Drottningen. I ärlighetens namn tyckte hon att det var konstigt att hon fick så mycket uppmärksamhet. Hon hade ingen aning om lunchens egentliga syfte.
– Men dagen därpå ringde dåvarande statsfrun Alice Trolle-Wachtmeister och frågade om jag ville bli hovdam. Min första tanke var: ”Vad gör en sådan egentligen?”
![Alice Trolle Wachtmeister]()
Idag är Kirstine von Blixen-Finecke den person i kungariket Sverige som bäst kan berätta vad en hovdam gör.
Hovdamschiffer
Vid utnämningen fick Kirstine von Blixen-Finecke sitt hovdamschiffer: Drottningens av ädelsmeden Sigurd Perssons ritade dubbla, krönta S. Hovdamen har alltid detta namnchiffer när hon är i tjänst. Det är ett igenkänningstecken och en vägledning för omgivningen, ett synligt bevis på att hon är utvald att bistå Drottningen.
![]()
Chiffret bärs alltid på vänster sida ovanför eventuella dekorationer. Det bärs inte på sportkläder, regnkappor eller andra rejälare ytterplagg. Däremot sitter det på dräktslag. Till klänningar används en serafimerblå rosett med Drottningens namnchiffer.
– En hovdam har ett mycket nära samarbete med Drottningen och måste alltid stå till tjänst. I dag är det två hovdamer, Louise Törneman, fd sekreterare, och Christina von Schwerin, ekonom, som alternerar och tjänstgör två veckor i taget.
Båda hovdamerna är kunniga i språk, bland annat talar de utmärkt engelska, franska och tyska, vilket underlättar vid resor eller besök från utlandet. Christina von Schwerin ansvarar också för Prinsessan Madeleines och Prins Carl Philips programläggning.
Följer med överallt
Hovdamen följer med Drottningen överallt på resor, seminarier, konferenser, invigningar, luncher och middagar. Det blir många möten med spännande människor över hela världen. Arbetstiderna varierar då det ofta är kvällstjänstgöring. Dessutom är det mycket planeringsarbete inför varje officiellt uppdrag som Drottningen åtagit sig.
Alltid ligga steget före
Det viktigaste i en hovdams arbete är att informera drottningen om programpunkterna inför ett visst besök, förbereda henne på vilka personer hon ska träffa, ha till bordet vid luncher och middagar, vilka de är och vad de har för anknytning till projektet/ evenemanget. Hovdamen försöker ligga steget före i alla detaljer. Hovdamerna föreslår och införskaffar gåvor för kungaparet att ha med i samband med resor i och utanför landet.
Drottningens perspektiv
Under ett officiellt besök har hovdamen fullt upp. Hon bör vara drottningen behjälplig i alla lägen. Hovdamen måste vara vaken och ha ögon och öron överallt.
– Det gäller att koppla bort sig själv och i stället se allting utifrån drottningens perspektiv. Man måste uppleva vad hon upplever – då inser man snabbt vad som behöver göras.
Brandkårsutryckningar
Ibland blir det brandkårsutryckningar, och då gäller det att vara beredd. Drottningen är rutinerad, professionell och finner sig lätt i de flesta situationer. Men missöden inträffar ibland och då är det hovdamens roll att täcka upp.
– Man måste handla snabbt, men diskret så att det inte väcker uppståndelse. En duktig hovdam går obemärkt in och hjälper till.
Om det exempelvis endast finns fyra stolar kring ett bord trots att man är ett sällskap på fem, ser hovdamen snabbt till att ännu en stol ställs fram. En hovdam är alltid redo och går aldrig ett steg i tjänsten utan sin hemliga väska med saker som är bra att ha till hands.
– Vi kallar det ”survival kit”, säger statsfrun roat, och avslöjar lite av det som överlevnadsväskan innehåller: nylonstrumpor, alvedon, visitkort, nål och tråd, penna och anteckningsblock.
– I dag känns det nästan som om Drottningen och jag har utvecklat ett eget signalsystem. Jag vet ofta vad hon önskar utan att behöva titta på henne.
![Kungaparet]()
Efter det att talunderlag plockats fram bearbetas Drottningens tal av informationsavdelningen i samarbete med Drottningens kontor. Efter besöket är det hovdamens uppgift att ge förslag till tackbrev, registrera gåvor liksom de kläder som Drottningen burit. Kammarjungfrun och hovdamen lämnar förslag till Drottningen på lämplig klädsel i samband med speciella evenemang. Drottningen ska alltid ha någon vid sin sida. Om en programpunkt inte involverar Kungen så hämtar hovdamerna Drottningen på Drottningholms Slott och följer henne hem efter dagens slut. Dessa bilresor är ett utmärkt, och ibland det enda, tillfället för genomgång av programpunkter.
Inblickar i olika sektorer
För statsfru och hovdamer ger arbetet en alldeles speciell dimension tack vare Drottningens ställning och inte minst hennes djupa engagemang i många samhällsfrågor. Vi får en inblick i kultur, historia, den sociala sektorn, politik och näringsliv. Dessutom får vi möjlighet att bidra i det viktiga arbetet att uppmärksamma olika initiativ runt om i Sverige i samband med t ex kommunbesök, företagsbesök, konferenser inom sjukvård och utbildning. Vid statsbesök och andra resor utomlands får vi även tillfälle att stödja svenska intressen.
